Vad är för- och nackdelarna med att sceniskt gestalta musik? Intervju med Karin Rehnqvist, Kent Olofsson, Mattias Petersson och Martin Fröst. Reflektioner egna arbeten: Föreställningen Någon borde ta tag i det här... på Folkoperan 26 april 2014. Rörelse, röst och spel för stråktrio ensemble recherche..

The project Karin Park is an identity investigative project, to createa new interesting graphic profile for the ar tist Karin Park. Her newsound has taken her to a new kind of genre, where some standardsexists. The project creates a unique identity with logotype, ar tworkand package design. The graphic profile is created able to be appliedin different contexts..

I den här uppstatsen undersöker jag temat manipulation. Jag tittar på vad det har för inverkan på berättelsers utformning samt om det finns andra teman som ofta kombineras med manipulationstemat. Min utgångspunkt är Karin Boyes Kallocain och därifrån kommer jag dra paralleller till William Shakespeares Othello och Aldous Huxleys Brave New World. Genom att vända mig till just de här två berättelserna får jag en inblick i såväl genretillhörighet som temats utveckling över tid. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är C.G.

En narratologisk jämförelse mellan Karin Fossums Jonas Eckel och Kari Hotakainens Löpgravsvägen. Romanerna studeras även ur ett genusperspektiv..

The three dystopian novels Brave New World by Aldous Huxley, Kallocain by Karin Boye and Nineteen Eighty-Four by George Orwell have been highly discussed amongst literary critics and scholars. Although these works are well-known, some themes have had very little or no recognition. Biological reproduction is a recurring subject in dystopian literature. Although it is not the main theme in the novels, it is a very important part in dystopian culture and dystopian society. By focusing on reproduction and the structure of gender roles in these three dystopias, I hope to bring to light something that's been in the shadows for a long time i.e.

In this essay I analyze Karin Boye?s first novel, Astarte, focusing on her views concerning norms,ideals and female liberation. The novel is written in a tone of irony, allowing for many of thecharacters to be viewed as caricatures. The theories and methods I use are drawn from genderstudies and queer theory. Queer theorist Judith Butler, and the concepts of performativity, interpellation, genealogy and the heterosexual matrix, are of central importance for my analysis.

I den här uppsatsen är målet att undersöka det återgivna talspråket i dialogen mellan karaktärerna i Anne Karin Elstads självbiografiska roman Hjem (2006). Prosatexten är på bokmål, men alla repliker är en form av Nordmøredialekt som mer eller mindre närmar sig nynorskformer. Problemet som uppstår när talspråk blir skrift är att skapa den nivå av återgivning som passar den tilltänkta publiken. Elstads repliker är fullt läsbara av gemene man, eftersom endast markerade dialektala drag finns med och inga specialtecken används. Elstad lyckas på ett genuint sätt göra historien trovärdig, även om de rena Nordmøreformerna ibland får stryka på foten..

Magisteruppsats i svenska språket, 15 hpSV2140, VT 2013Handledare: Andreas Nord och Karin Helgesson.

I denna uppsats använder jag den interpersonella metafunktionen inom systemisk-funktionell grammatik för att undersöka sex av Karin Boyes dikter, detta med syfte att se huruvida en sådan här analys kan säga något av intresse om diktjaget. Analysen genomfördes enligt Holmberg och Karlssons modell i Grammatik med betydelse, där subjekt och finit tagits ut varpå språkhandlingar markerats och modalitet kommenterats. Dikterna är hämtade ur Boyes Samlade dikter. Av min analys framgår att jaget behandlar sig självt som visare och mer klarsynt än en vanlig människa, men samtidigt är slav under ett mänskligt känsloliv. Jaget framställer sig självt som en auktoritet på lidande och en konstnär med kontroll över sin penna.

Denna undersökning har sin utgångspunkt i två romaner: Karin Boyes Kris, och Hagar Olssons Chitambo, två verk som delar många likheter. Det första delsyftet är följaktligen att utföra en komparativ och tematisk undersökning av de båda romanerna, i vilken temat frigörelse står som primär utgångspunkt. Likheterna återfinns inte enbart i romanernas innehåll, utan även i utomtextuella faktorer: författarna har recenserat varandras respektive romaner, omständigheter som motiverar uppsatsens andra delsyfte, att undersöka huruvida Karin Boye i sitt författande av Kris kan tänkas ha påverkats av Olssons roman. Med utgångspunkt i tre relevanta infallsvinklar påvisar jag likheterna mellan verken. Identitet framstår som ett nyckelord för förståelsen av de båda protagonisternas utveckling, och syntesen av deras utveckling mot en inre tyngdpunkt utesluter inte på något sätt behovet av det kollektiva, tvärtom utvecklar de båda ett visst mått av politisk medvetenhet.

This master thesis deals with the Nobel Prize and highbrow culture as portrayed in Karin Alvtegen?s Skugga. From a sociology of literature perspective, it aims to analyze how these highbrow themes can be understood in relation to Alvtegen?s position in the literary field as a lowbrow crime novelist. The method used is hermeneutic, and the analysis is based on two theoretical models: Pierre Bourdieu?s cultural sociology, and the postmodern tradition where the distinction high/low and its traditional hierarchy is said to be decomposed.

Språkvetenskapligt självständigt arbete, LSV410 15 hpSvenska språketHT 2014Handledare: Karin Helgesson.

Magisteruppsats i svenska språket, 15 hpSV2140, VT 2013Handledare: Andreas Nord och Karin Helgesson.

The main purpose of this essay is to examine, in what way the paintings by Karin Broosand Markus Åkesson are images of autentic situations and furthermore in what way themediespecific essence is performed photografically. Questions occuring: 1) How are thecreations of reality shaped in the two chosen photorealistical paintings? 2) In what waycan you distinguish the iconicity and indexicality in the paintings Den vita klänningenand The Passage? 3) How does the photografic presence occur in the paintings andfuthermore how can you distinguish the mentioned parts above according to thepaintings? The theoretical standpoint is based upon Charles Sanders Peirces ideasconcerning iconicity and indexicality. The methods used are based on thoughtspresented by Andrew Benjamin and Mieke Bal. The signs of iconicity and indexicalitycan be studied in various ways in the two paintings, depending on how abstract andobvious different parts occur in the paintings.

Interdisciplinärt examensarbete inom lärarutbildningen, 15 hpSvenska som andraspråk, fördjupningskurs SIS133Vt 2013Handledare: Karin Sandwall Åsberg.